Trafikolycka
Hej på er!
Resan till Ullared är nu avklarad. Är det bara jag som känner att tiden står still när man väntar på något kul, och när dagen infinner sig är det över på en sekund?
Jag känner att jag måste dela med mig av fredagens händelse. Vi stannade i Askersund för att äta frukost, tog en kort kisspaus vid Stora Hammarsundet också innan vi skulle fortsätta våran resa nedåt. Vi hann dock inte köra så långt innan det tog stopp. Jag ligger cirka 20 meter bakom en långtradare när det snart ska bli enfiligt, ser i sidospegeln att det kommer en svart pickup och ska köra om både oss och långtradaren. När pickupen ligger i ungefär mitten av långtradaren ser vi hur den påbörjar en omkörning och svänger ut framför bilen. Någonstans där har jag redan förstått vad som kommer att ske och min fot har placerats på bromsen utan att jag minns det. Pickupen flyger upp i mitträcket flertalet gånger och sedan ut framför långtradaren så att vi längre inte ser den. Vid det här laget har jag fått stopp på bilen och slagit på varningsblinkers, och sagt att vi måste ringa 112. Har ett sista minne av att jag hade slagit in numret på min telefon som nu ligger på låret, men Ida var snabb och hade redan ringt upp varpå jag slänger mig ur bilen. Lastbilschauförren har precis kommit ut och våra blickar möts snabbt, sedan springer vi. När jag precis passerat långtradaren ser jag att två gubbar står utanför den demolerade bilen. Det var bra, allt hade gått bra. Ingen utav de tre som fanns i bilen hade en endaste skråma, inte heller lastbilschauffören. Dom hade änglavakt, utan att tveka. Både jag och Ida blev ganska chockade och skakade av händelsen. När adrenalinpåslaget släppte fick jag magont, illamående och kräktes ett par gånger. Fick invänta polisen (som ska ha eloge för att hon var den första som frågade hur vi mådde) och berätta hur olyckan gick till.
Jag blev ganska skärrad av den händelsen trots att allt slutade väldigt bra. Så fort jag sluter ögonen ser jag långtradaren svänga ut framför pickupen, om och om igen. Och till råga på allt var det något som hände med min höft när jag sprang. Har bokstavligt talat haft skitont sedan dess, svårt att vända mig i sängen och haltar. Tänkte att jag måste försöka jobba trots det. Åkte hem 20 minuter innan jag skulle sluta för då orkade jag inte mer. Gör ont vid rörelse och beröring. Provade att trycka vid höften men då stack det under huden. Överväger att stanna hemma imorgon och ringa till läkaren, men det tar emot eftersom det kostar så mycket. Vi får se hur det artar sig under kvällen. Nu blir det mys i soffan och lyssna på regnet. Vad jag köpte i Ullared får vi ta i ett annat inlägg, just nu behövde jag bara får skriva ur mig om det vi var med om.