Hold your horses (klassiskt uttryck á la pappa), det kommer en uppdatering! 

Som jag anade så blir det ingenting gjort här. Pappa sitter i soffan och jag i hans säng, hela dagarna. Igår höll jag på att tappa det helt och hållet för, inte för att trashtalka min egen pappa, men han gnäller om precis allt hela tiden som att han vore en hormonell tonåring. Och då fyller han 60 idag. Det är fel på maten, det är ingenting bra på tv, det är tråkigt, spisen är dålig och jag kan fortsätta i en evighet. Igår kväll var det för lite fyllt i colaflaskan trots att den såg ut precis som vanligt, han undrade om jag hade tagit och att det så klart inte gjorde något, men nej du pappa lilla, någon cola har jag inte tagit för jag dricker endast zero. Sen var det fel på kolsyran också.  

Alltså låt mig säga att jag höll på att bryta ihop när vi åt kvällsmat. Jag kunde knappt tugga maten för jag kände att när som helst kommer jag att börja störtböla. Men jag klarade mig. Det är liksom den här frustrationen över att bara sitta inne i en pytteliten box till lägenhet dagarna i ända tillsammans med någon som ständigt gnäller. Mamma fick ringa upp mig så jag kunde gå ut och ventilera lite med henne över telefon i någon timme. För samtidigt som jag blir irriterad på pappa över allt gnäll så förstår jag ju samtidigt att det är tumören som gör sitt. Nog för att han alltid har varit lite gnällig men det här är en helt ny nivå. Det i sin tur leder till att jag blir irriterad på mig själv för att jag blir irriterad på honom. Förstår ni hur jag tänker? Möjligheten finns att jag blir helt flint innan jag kommer tillbaka till Sverige...  

Igår kväll tvingade jag med mig honom på en promenad, men det fick inte vara för långt för han har inte rört sig på länge.. Ja ni hör ju... Så jag föreslog att vi går till affären och tillbaka för det är inte långt. Väl där ville han gå in och handla också (för gudarna ska veta att han äter konstant), så han köpte på sig en stor påse chips, en kanelbullelängd, en påse gifflar och en flaska cola. Hälsosammaste korgen ever. Och en varsin glass också som vi sen åt utanför på lastbryggan.  Jag har i alla fall kommit fram till att jag behöver komma ut och gå varje dag om jag ska överleva här, annars kommer jag bryta ihop.  

Hur som helst fyller pappa år idag och tanken är att vi ska ut och fika med hans kompis Kari. Ikväll har jag planerat för middag på restaurang, det får liksom vara hans present (för att skapa fina minnen innan det är slut på det)... Det kan ju dock bli pannkaka av det om han fortsätter gnälla men kan hålla tummarna för att han inte gör det just då i alla fall. Nu börjar det bli dags att göra sig i ordning för dagen 😍